>
Den här gången orkar jag inte tänka på engelska. Det får bli en ström av tankar på svenska, skrivna i affekt efter att ha tagit del av en otrolig mängd skitsnack om muslimer på det världsomspännande fria nätet som världsmakten nu är så mån om att begränsa…
Måhända får jag omvärdera tankarna vid ett senare tillfälle, men terrorattentatet i Stockholm har enligt min uppfattning att göra med följande:
1. Sveriges samarbeten med USA och det sionistiska Israel, USA:s utrikespolitik i stort, samt det sionistiska Israels dominans och arrogans gentemot omvärlden. Och börja inte ytlighetsjiddra om antisemitism med mig, tack. Det här går mycket djupare än så.
Jag har tidigare skrivit (på engelska) om sionismens destruktivitet på flera ställen i den här bloggen. Klicka här för en del av artiklarna.
2. En totalt misslyckad integrationspolitik som bl.a. beror på att media och politiker lever i en skyddad verkstad där man konsekvent vägrar att tala om de faktiska problemen. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet existerar inte på riktigt. Har du “fel” åsikter får du nämligen inte vara med. Det torde vara uppenbart att vi lever i en skendemokrati.
Ska vi då stoppa invandringen? Nej, absolut inte. Däremot måste den urskiljningslösa massinvandringen stoppas, eftersom vi uppenbarligen inte lyckas hantera den. Detta har varit solklart sedan dag ett.
3. Det är skrämmande att folk fortfarande inte har fattat att religiöst fanatiska människor av den här kalibern menar blodigt allvar när man konstant skändar deras profet och religion. Det här är ingen lek för dem, vilket givetvis är svårt att förstå för en sekulariserad svensk som inte bryr sig eller har kunskaper om något annat än Idol och som gärna drar alla miljarder muslimer över en kam för vad några relativt få extremister håller på med.
Människor tycks ha svårt att förstå att man också kan få ta konsekvenserna av sitt agerande emellanåt, särskilt om man vet om att fanatikerna faktiskt menar allvar. Därmed inte sagt att man ska låta terrorister diktera våra friheter.
Som en parentes: Den organiserade brottsligheten har dödat betydligt fler oskyldiga än vad terrorismen har lyckats med.
4. Gemene man är så otroligt dåligt påläst när det gäller omvärldsbevakning och kan i princip aldrig se de större sambanden. Man kan inte relatera, helt enkelt. Man kan inte förstå att detta kan hända i Sverige. Till och med chefsåklagare Thomas Lindstrand tycker att det känns som ”science fiction”. Vilken verklighet lever dessa människor i?
Man vill leva kvar i sin Astrid Lindgren-värld och slippa bry sig om hur det egentligen ser ut i världen, trots att det räcker med att läsa löpsedlarna för att förstå hur illa ställt det egentligen är. Inte ens WikiLeaks kan få Svensson att vakna, ty informationen går över dennes vattenskalle.
Om kunskapen om omvärlden är usel, så är kunskapen om islam ännu sämre. Det tjatas om muslimer när det borde pratas om fanatiska extremister. Man pratar om islam som en enda konsekvent religion, när verkligheten innebär att politisk islam omfattar hela det politiska spektrat från vänster till höger. Precis som det finns tusentals riktningar inom kristendomen finns det tusentals, troligtvis fler, riktningar inom islam. Islam har knappast en enda given mening.
Tyvärr är det oerhört få som orkar diskutera omvärlden efter att ha trampat runt i råtthjulet en hel arbetsdag. Då räcker hjärnkapaciteten endast till för att slappa framför TV:n.
Notera: Jag tillhör naturligtvis själv ”gemene man” och vill inte gärna ställa mig över andra, men det är ett faktum att majoriteten av människovarelserna inte är kapabla till annat än att dumarbeta ihjäl sig, supa sig ännu dummare och därefter slappa framför TV:n.
Att ett självmordsattentat skulle ske i Sverige var bara en tidsfråga. Jag är förvånad över att det inte skett tidigare, och att det inte sker mer frekvent, med tanke på det rådande världsläget (som i princip har sett lika miserabelt ut sedan människans begynnelse…).
Mänskligheten får alltid vad den förtjänar, vilket tyvärr i slutändan leder till terrorism och förtryck i alla dess former. Sådan är människan. Här finns ingen respekt, här finns ingen fred. Man får vara glad att just det här dådet inte orsakade ett blodbad och att han gjorde kaos med sig själv och inte vad som rimligtvis kunde ha blivit hundratals oskyldiga.
Detta är förvisso den första självmordsbombaren i Sverige, men däremot inte det första terrordådet på svensk mark. Folk glömmer så lätt…
Men jag tror ändå att det här bara är början. Något annat vore konstigt. Varför skulle saker och ting plötsligt bli bättre i världen? Jag ser ingenting som tyder på det.
Lars Vilks taffliga rondellhundar då? Ska han inte få kludda med dessa? Jo, självklart ska han få det. Yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet osv är det viktigaste vi har. Man ska kunna skämta om allt. Samtidigt måste man inse att man även kan få ta konsekvenserna av sitt agerande. Man är liksom inte ensam här i världen.
Till syvende och sist handlar det om att respektera andras åsikter, hur konstiga de än må vara för en sekulariserad, priviligerad svensk som aldrig har varit i närheten av förtryck, krig, död, flykt och diktatur. Men det finns alltid en gräns för hur långt man kan gå i sitt syfte att provocera.
Personligen tycker jag givetvis att terrordåd som det här är fullkomligt sinnesförvridet, och att alla människor som brukar religionen enligt fanatismens oskrivna regler är körda i botten, men detta handlar inte så mycket om vad man som enskild person tycker, utan mer om hur man respekterar varandras åsikter i en globaliserad värld. Tyvärr har människan ingen känsla för något så enkelt som respekt utan tänker mestadels kortsiktigt på sig själv och har föga förståelse för omvärlden. Man håller sig inom tullarna, umgås alltid med likasinnade och tar sällan en diskussion.
Världshistorien bygger på våld och det finns ingenting som tyder på att det plötsligt kommer bli annorlunda och att våldet skulle trappas ner. Snarare tvärtom. Återigen: Mänskligheten får alltid vad den förtjänar. Västvärlden är inte navet i världsordningen, och om den vore det så borde den bete sig därefter. Om vi anser oss så mycket bättre än övriga folk så får vi visa det också, och inte bete oss lika korkat som den uppmärksamhetskåte Lars Vilks som ju är en nolla i sammanhanget. Jag blir nästan förbannad på mig själv som ens nämner honom här, även om jag fortfarande hyser stor respekt för hans tidigare konstverk.
Någon lösning på mänsklighetens idioti kan jag inte se, varken kortsiktigt eller långsiktigt. Människan är alltför korkad för att lyckas lösa ens de mest triviala vardagsproblemen, så varför skulle vi lyckas lösa det här?
Det bästa vore att börja om. Tillbaka till ingenting. Enter the void, into the wild, för att avsluta på engelska.
Enligt mig är ovanstående ett realistiskt sätt att se på saken.
>Det bästa jag har läst hittills om den här soppan!
>ja det är skrämmande att folk fortfarande inte kan ett skit om islam, det är väl en ab världens äldsta religioner? vi har internet där man kan lära sig grunderna och fördjupa sig i det mesta, men vad anvönder folk internet till? jo porr……
>Håller med om mycket av det du skriver, framförallt om den här idiotiska trygghetsslummern som gör att man hellre spår om nästa års deltagare i Så mycket bättre, än om huruvida ett tredje världskrig kommer utbryta eller inte. Man kan åtminstone åta sig friheten att säga "vad var det jag sade?", men förmodligen kommer ingen komma ihåg vad man sagt ändå. Alltså herregud, inte ens när man skriker folk i nyllet vill de lyssna, och DET om något kommer bli avgörande för hur framtiden ser ut.
Sen ja, man kan råka ut för konsekvenser även om man håller sig innanför yttrandefrihetens ramar. Det är en knivig logik egentligen; ska vi respektera att människor disrespekterar? Vem ska respekta vem? Vi har ingen profet i västvärlden förutom vår så kallade åsikts- och yttrandefrihet, och när denna ställs gentemot en gammal arab som inte vill bli avbildad blir det ganska löjligt enligt vårt synsätt. Enligt mig så gjorde Vilks helt rätt då han avklädde inte bara de spänningar som redan finns mellan västvärlden och islam, utan även avklädde konstvärlden som helhet där ingen helt plötsligt vågar ställa sig bakom en provokation som för en gångs skull provocerade.
Det är en fråga om huruvida islam är förenligt med vårt synsätt eller inte, och tvärtom, för ingen part tänker ge med sig och ge eftergifter på sin egen identitet. Därmed står en verklighetsuppfattning gentemot en annan. Det hade inte behövt vara så, men det är så. Det hade inte kunnat se annorlunda ut heller. Det känns som en given naturlag att det som hände i stockholm hände.
>Håller med dig i stort. Bra skrivet. Skillnaden är att jag slutade skämmas för att jag är född som privilegierad medelklass för kanske tio år sedan (jag säger inte att du skäms för detsamma, men jag att tror många gör det, på gott och ont). Vi har alla kastats in i världen som Heidegger en gång uttryckte det, på massa olika, ibland vitt skilda positioner, och i första hand bör vi ta hand om oss själva, vår familj och närmaste vänner, sedan nationen, sedan Europa, och sedan världen. Med tanke på den kosmopolitiska/högteknologiska värld som existerar i dag är dock alla dessa sfärer sammankopplade på ett mycket mer dynamiskt sätt än så och det blir därför svårt att bara resonera utifrån kinesiska-askar-modellen hela tiden. Om man ska kunna undgå kaosets nollpunkt så bör man exempelvis inför enbarnspolitik i stora delar av världen – men ingen lyssnar på en semidvärg från Söderköping. Men det är utgångspunkten i alla fall, den ordningen jag beskrev.
Givetvis är islam ingen monolit och skall därför inte beskrivas som en sådan, av vare sig media eller vem som helst. Dock så ser jag ett stort problem med detta ändå, eftersom – för att återknyta till det ovan – det Vilks gjorde skedde i Sverige, ett än så länge så gott som icke-muslismskt land och innan 1900-talet faktiskt HELT islamfritt land. Ett exempel: det brukar ju talas om att vissa judar ser ner på gojims, vilket förvisso är illa för palestinierna, men för oss svenskar? Kunde inte bry mig mindre. Ja men hata oss då medan ni juckar till rytmerna av er Talmud-lektyr. Muslimer får gärna hata ikonoklaster som hånar deras religion, ja men gör det helst i islamiska länder. Skit i vad Lars Vilks gör i Svedala. Likaså får all världens människor tycka att "svennehoror" är promiskuösa och lösaktiga. Fine, men tyck det i Irak då.
>Tillägg: Ivan Aguéli tycks ha konverterat (eller reverterat beroende på vem man frågar) innan 1900-talet och det finns säkert ytterligare några försvinnande få undantag. Ber om ursäkt för alla språkliga slarvfel i kommentaren ovan. Men det är ju innehållet som är det primära.
>Steve, "åk hem om det inte passar" är en härlig åsikt att komma med när det gäller invandrarpolitik, tror dock att den börjar bli lite sliten vid det här laget.
Tröttsamt att prata om "medelsvensson" som att det representerade nästan varenda människa i Sverige dock. Jag anser mig själv vara ganska medel själv, vit man runt 30, men det hindrar mig inte från att hålla mig informerad om andra kulturer, och då i synnerhet om Islam, till den grad att jag vet att muslimska terrorister motsvarar en ungefär lika stor del av den muslimska världen som KKK motsvarar i USAs befolkning.
Är det ännu någon som känner till motivationen bakom den här mannens försök att spränga folk i luften? Hade hans familj avvisats och han ville hämnas? Var det planerat tillsammans med någon typ av terrorcell? Att reagera med "se där vad massinvandringen ställer till!" känns lite fånigt i sammanhanget.
>Anonym: Min invandringskritik är lite mer balanserad och nyanserad än så, förmodligen rätt lik den Indy framlägger – ville mest vara konsekvent på den specifika punkten. Egentligen är väl vissa individer eller gruppers invektiv en rätt obetydlig del i sammanhanget, och rent personligen så står jag faktiskt ut med ett par "jävla svenne" om nöden kräver det, och måste säga att det var rätt länge sedan jag fick något sådant riktat till mig; förmodligen hänger det samman med att jag företrädesvis umgås med vuxna människor i vuxna miljöer – oavsett vilka etniciteter som dominerar sammanhanget – där en pueril/debil vokabulär av ovannämnt slag sällan är särskilt framträdande.
>Per:
"…blir det ganska löjligt enligt vårt synsätt."
Ja, det håller jag med om, det är rent patetiskt. Men uppenbarligen inte för extremisterna. Och de finns ju uppenbarligen här, vilket är något man måste förhålla sig till. Tyvärr.
Vilks gjorde kanske rätt till en början – i teorin, men har gång efter annan kastat mer bränsle på elden, vilket jag anser är helt förkastligt. Nu senast, några timmar efter terrorattentatet, sa han att han kanske ska rita av sig själv som rondellgris. "Det kanske blir en hit i Mellanöstern", som han uttryckte det. Han fattar uppenbarligen inte allvaret i situationen. Inte ens det första självmordsattentatet i Sveriges historia får idioten att komma till sans. Hur man kan vara så otroligt naiv, arrogant och ansvarslös är ganska skrämmande med tanke på vilket utrymme han får och tar i media.
Om islam är förenligt med vårt västerländska synsätt och tvärtom tycker jag är svårt att svara på. Vilken typ av islam pratar vi om? Pratar vi om extremisters fundamentalistiska tolkning av islam så är det uppenbart: Där funkar det inte alls.
Och det är väl den utgångspunkten man får ha, men som politiker (de högst ansvariga) vägrar befatta sig med.
Att islam och muslimer är en del av den svenska vardagen är ett annat faktum man får ta för givet. Det finns ingenting som tyder på att alla muslimer plötligt skulle försvinna från Sveriges yta. Det är upp till de ansvariga att handskas med situationen på allvar och inte sopa faktiska problem under mattan.
En rätt tuff nöt att knäcka för våra ansvariga politiker, uppenbarligen.
Men trots allt, majoriteten av Sveriges alla muslimer märker vi aldrig av, precis som majoriteten av Sveriges alla kristna… osv.
steve:
"det brukar ju talas om att vissa judar ser ner på gojims, vilket förvisso är illa för palestinierna, men för oss svenskar? Kunde inte bry mig mindre."
Hmm, där skiljer vi oss nog åt ganska markant. För mig hänger allt ihop. Det som sker i Israel med god uppbackning av USA påverkar oss i Sverige och övriga världen mer än man tror. Det är det jag försöker få fram i mina texter om Israellobbyn och sionismen.
>Ja fast kanske inte så mycket ändå – har också läst dessa inlägg du tipsar om – eftersom jag skrev att dessa "sfärer": individ, familj, nation, Europa, världen är sammanlänkade på väldigt komplexa och dynamiska sätt. Varje indvid är som en elastisk piltavla där man själv är den röda pricken och ju längre saker är från mittpunkten desto svårare blir det att "samarbeta", "känna samhörighet" o.s.v. Men det handlar inte bara om rent fysiska avstånd i en globaliserad värld, så klart. Det är dock en ganska bra metafor och bra utgångspunkt för omvärldsanalys, och inte minst moral.
I övrigt så är det ju svårt, för att inte säga omöjligt, att få ett fågelperspektiv på världen – som bl.a. Hans-Georg Gadamer menade – och säga vad som behöver göras. Men innan man tar hand om sig själv och sina närmaste bör man faktiskt inte uttala sig om någonting alls, egentligen. Svenskar har blivit så förvirrade av alla dumheter att de till och med tycker att det mer okej att vara en usel människa men liberal, för då är man ju i alla för fri invandring. Lite hårddraget men ungefär.
>bra skrivet!
>"Vilks gjorde kanske rätt till en början – i teorin, men har gång efter annan kastat mer bränsle på elden, vilket jag anser är helt förkastligt. Nu senast, några timmar efter terrorattentatet, sa han att han kanske ska rita av sig själv som rondellgris. "Det kanske blir en hit i Mellanöstern", som han uttryckte det. Han fattar uppenbarligen inte allvaret i situationen. Inte ens det första självmordsattentatet i Sveriges historia får idioten att komma till sans. Hur man kan vara så otroligt naiv, arrogant och ansvarslös är ganska skrämmande med tanke på vilket utrymme han får och tar i media."
Vilks är dock en av de skarpaste hjärnor konstvärlden av idag har, och inte ens med möda och vilja kunde jag personligen avfärda hans arbete såsom exempelvis den kristne sossen och numer bortgjorde token Weiderup gör. Det gnälls om okunskapen kring islam, men ingen verkar ta sig tid att läsa det Vilks skriver. Exempelvis:
"Man måste inte håna, men det görs konstant och det skulle bli egendomligt om man inte gjorde det. I den politiska debatten hånar t ex vänstersidan högersidans uppfattningar och vice versa. Men man respekterar den andres rätt att ha sin uppfattning och man använder inte hot eller våld. Så länge religionen är en privatsak bör den respekteras men när den blandar sig i politiken är det inte längre det privata det är fråga om. Religion är som sådan också en politisk åskådning och kan kritiseras generellt utan att man kan tala om bristande respekt för den enskildes tro. Man har alltså rätt att ifrågasätta att det finns heliga profeter och trossystem som inte får kritiseras eftersom de skulle vara särskilt heliga."
Folk genom historien har alltid blivit upprörda och kränkta för att de försvarar falska övertygelser, det är knappast något nytt. Särskilt för oss med västeuropeisk tradition som har en ganska bra trackrecord gällandes att stå upp mot totalitära idéer. Men i minoriteternas tidevarv vi lever i blir det givetvis inte en fråga om rätt och fel, utan en fråga om majoritet och minoritet; alltså vem som är förövare och vem som är offer via storlek. Och då kan det te sig så galet så att till och med feminister försvarar islam. Hade de gjort det om islam var Sveriges statsreligion sedan 1200-talet? Självklart inte.